Internetkriget

Jag föddes i slutet på 1970-talet och växte upp i Borlänge. Min far var tidigt ute med att datorisera produktionen på det företag där han jobbade och vi hade en 8086:a hemma så långt tillbaka jag kan minnas. Det var en mycket tråkig dator, det enda som fanns på den var en tidig dosbaserad version av Microsoft Works, och jag vill minnas att den inte ens hade en hårddisk. När jag blev lite äldre och mina kompisar började få datorer lyckades jag tjata mig till en egen dator. Faktiskt lyckades jag tjata mig till två datorer. Vi köpte en Vic 20 och en ZX Spectrum-klon i ett paket tillsammans med en bandstation till den förra på annons. Jag upptäckte dock snabbt att det inte var så roligt som jag först trott, mina kompisar hade nämligen Commodore 64 och mina datorer var alltså hopplöst ute. Detta var helt i linje med min familjs tekniksatsningar, vi köpte t.ex. en Betamax spelare som första videospelare, trots att VHS redan tagit över som de facto-standard och vi blev sålunda tvingade att ändå hyra Moviebox när vi ville hyra film. Jag använde dock trots detta mina datorer när jag var hemma, det hade följt med en del spel och roligast av allt var BASIC-propten och de instruktionsböcker i BASIC som medföljde köpet. Där fick man lära sig hur man kunde göra egna program, till och med enkla spel. Där föddes mitt intresse för datorer. Mina egenkomponerade program var dock inte så avancerade och gick mest ut på att simulera samtal med datorn, resultatet var nog inte så övertygande, men det var fascinerande att man kunde få datorn att göra som man ville (nästan). 

Nästa dator som familjen köpte in blev en PC-klon med en AMD 486 DX2 66MHZ-processor som köptes in i samband med att jag började gymnasiet 1994. Den kostade 16 000:- och jag betalade själva datorn med egna pengar (som jag inte riktigt förstår hur jag lyckats spara ihop), mor köpte till en skrivare för 4 000 och min storesyrra fixade 32 MB RAM (det var väldigt mycket minne vill jag minnas) från jobbet till rabaterat pris (vilket ändå var flera tusenlappar) och även dessa pengar bidrog mor med. Far som då flyttat till Falkenberg fixade ett nätverkskort som jag använde för att dela filer med mina kompisar i Borlänge PC- och Multimediaklubb (jag tror att vi kallade oss så) när vi träffades på helgerna och lanade. Med PCn kom Windows 3.11vilket nästa direkt innebar att förhållandet till datorn och hur den fungerade blev bedövat. Windows lockade helt enkelt inte till olika programmeringsövningar och skalet var rätt korkat, inte alls som den BASIC-promt som tidigare fascinerat mig. Kodandet begränsades till HTML och i stället blev det intressant att använda datorn till att söka kontakt med andra, först via BBS:er, och bara något senare via internet.  På internet var det mejl och WWW som gällde, men kanske främst av allt IRC (klienten hette på den tiden självklart mIRC), jag hängde på flera olika kanaler, roligast var dock att snacka om religion på diverse Wicca– och schamanistkanaler. Jag chattade på engelska och träffade människor från hela världen.  När skinskallarna flyttade in till Borlänge från Avesta i ett organiserat försök att få fotfäste i Borlänge hade jag träffat kompisar från hela världen och antirasismen blev därför självklar för mig (säkert bidrog även mina föräldrars toleranta uppfostran). En annan bieffekt av mina internetkontakter var att intresset för religion ledde till att jag tog mig i kragen, läste upp mina betyg på komvux och började pulgga religionshistoria i Uppsala. Ironiskt nog ledde detta både till att jag själv blev ateist och att jag sedemera skulle komma att gifta mig med en präst.

Datorn och internet var då naturligtvis en självklarhet under studietiden i Uppsala, både för att plugga, roa sig och för att få tillgång till partymusik via Napster. Det internet som jag växt upp på, med all den frihet som det innebar, hade nu befolkats av alla. Till och med mor och far hade e-postadresser. När jag sedan började jobba som arkeolog 2003 fanns det datorer över allt. 10 år efter att internet kommit in i mitt liv var det en självklarhet för alla (eller nåja, nästan alla).

När Microsofts ansträngningar för att spärra användandet av privatkopierade Windowsinstallationer och det börjades viska om Windows Vista tröttnade jag, formaterade om hårddiskarna på vad som vid det laget var inte bara en, utan fler datorer hemma. In kom  GNU/Linux och ett nyvaknat intresse för programmering. Jag lärde mig c++ på olika nätkurser och tog sedan en distanskursi Uppsala via nätet för att också få betyg för mina kunskaper. Sedan dessa har jag gjort samma sak varje termin och nu kan jag C++, Java och PHP. Snart börjar faktiskt nästa fortsättningskurs i C++ i Uppsala (självklart på distans via webben).

Parallelt med att internet har blivit allmängods, har ansträngningarna för att kväva friheten på nätet intensifierats. Min fria värld där jag växte upp och där jag lärde mig att man skulle dela med sig till andra och vara tolerant mot alla, står numera under ständiga attacker från politiker. Den gröna äng, där jag vilat mina trötta fötter under 15 års tid, håller sakta men säkert på att asfalteras av upphovsrättsindustrin och blinda poltiker som vill förvandla en fristat till en polisstat.

Om det ska finnas några blommor kvar på våran äng när kriget är över är det hög tid för alla att börja slå tillbaka.

Har du röstat i något val tidigare? Ring eller skriv då till det partiet (det spelar ingen roll vilket det var, de är alla lika goda kolsupare) och meddela att det inte kommer hända igen om det inte går ut och kraftigt tar avstånd från alla försök att inskränka friheten på internet. Ett tydligt nej till IPRED 1 och 2, ACTA, FRA-lagen, åtalet mot The Pirate Bay; nej till mjukvarupatent (medicinpatent och patent över huvud taget föresten) och nej till den befängda upphovsrätten av idag.

Har du en skrivare? Skapa en affisch (eller bygg vidare på någon annans), skriv ut och sätt upp på ditt jobb eller skola.

Sluta använda Windows, sluta använd Internet Explorer.

Organisera dig!

Se även:

Läs även andra bloggar om , , , , , ,

2 comments on this post.
  1. Calandrella:

    Hehe, först börjar du inlägget som ett CV för att sedan gå över till en politisk text. Väl skrivet!

  2. admin:

    Jag försökte närmast förklara varför internet är så viktigt för mig, men visst, man kanske kan kalla det för CV även om det jag skulle använda för att söka jobb skulle se ganska annorlunda ut 🙂

    Gillar du föresten det här utseendet på bloggen bättre än det tidigare? Vill minnas att du var lite kritisk mot utseendet när jag flyttade bloggen hit?

Leave a comment





*